Ok here we go!

Vi beger oss tillbaka till tisdag den 20 juli.
Jag och Filippa hade en mysförmiddag med lite pocketshopping och glassätning. Jag skulle jobba eftermiddag och sedan vara ledig onsdag för att avsluta med jobb torsdag och fredag och sedan semester. En veckas återhämtning i väntan på bebben...


Den här bilden tog jag innan jag gick på jobbet i tisdags och tänkte blogga nåt i stil med att så här ser jag ut 10 dagar innan beräknad födelse.... Om jag vetat att det var dryga 10 timmar kvar....


På jobbet flöt allt på men jag fick för mig att det sipprade vatten plus att bebis var ännu mer rörlig än vanligt (hur nu det var möjligt).
Slutar jobba kl 2100 åker hem och äter jordgubbar och jordnötter framför Morden i Midsummer. Känner mig konstig så jag gör kväll vid 22-tiden.
Slumrar lite men nu har det kommit lite värkar, var sjätte minut dyker dom upp. Jag kliver upp igen och går runt en stund.
Strax efter 23 tiden kommer värkarna helt plötsligt varannan minut. Men jag tycker dom håller i sig så kort stund typ 45 sekunder sen är det lungt 2 minuter igen.
A undrar ocm han ska ringa förlossning men jag säger att så här fort går det inte det kommer snart att avta...

Men det fortsätter en halvtimma till så A ringer och dom tycker vi ska åka eftersom vi har en timmas bilfärd.
Vi ringer min mamma som kommer till Filippa (pussar henne godnatt en gång till) sätter oss i bilen 00.10.
Värkarna kommer med samma intervaller men blir allt kraftigare. Tycker ändå det är uthärdligt när dom är så pass korta. A frågar flera gånger om jag tycker det blir värre men jag tycker det går bra. Efter 4 mil går vattnet så A beslutar sig i alla fall att ringa ambulans som möter upp cirka 3 mil från förlossning.

Personalen vill ta mig på bår från bilen till ambulansen men jag går istället. Dom tyckte nog att vi överdrivit lite som ringt på dom och säger till A att han inte behöver stressa.

I ambulansen får jag inta ryggläge som inte känns helt optimalt men han fäller upp ryggstödet så det blir lite bättre. Mellan värkarna pratar vi på lite och dricker vatten. En ung kille som vårdar men han verkar cool.

Vid akutmottagningen kommer barnmorskan och möter upp oss. Klockan är 0120. Jag rullas in på ett undersökningsrum. BM konstaterar att jag är fullt öppen och redo att föda...!?

Jag fattar ingenting, har jag klarat av allt det där superonda redan? BM frågar om jag orkar med att dom rullar upp med mig på förlossningen eller vill jag föda där på akuten.
Rulla upp mig men vart är A?
Ambulanskillarna tar tag i båren och börjar springa med mig genom korridorer och hissar. Dom är nog också rätt så förvånade för dom säger flera gånger att det här är inte varje dag man får vara med om!

Inne i förlossningsrummet kliver jag över till sängen och intar knästående som jag önskat. Sköterskan frågar om jag vill ha lustgas men det känns helt fel eftersom jag nu bara väntar på krystvärkarna.
Får en sockerdricka i stället;) byter om till "snyggrocken", sätter upp håret och lägger bort glasögonen.... Full koll där!
A kommer äntligen, han har parkerat och kommit gående in mot akuten då dom sagt åt honom att ta det låånga benet före för det är bråttom! Även han blir förvånad...

Nu är klockan 0135 och jag börjar krysta. Det är lungt och behagligt i rummet, dämpad belysning, jag, A, BM och en sköterska.
Vi småpratar mellan krystningarna.
Sköterskan och A lägger bebiskläderna i värmeskåpet.
Efter 30 minuter lägger jag mig på sidan för jag vill få mer kraft genom att hålla mig i baksida lår. Detta ger resultat och 02.15 glider liten ur mig med ett påföljande välkommet skrik!

Upp på mitt bröst, jag sneglar ner och utbrister -Ja titta det är en kille (ser navelsträngen..) Sköterskan tittar och säger nä titta en gång till.
A ser efter och konstaterar att det är en F L I C K A!!
Herregud så fel man kan ha!
Vi är så klart överlyckliga det är bara det att vi till och med kallat magen Charlie sedan månader tillbaka.

Men nu är hon här Älskade NIKKI!

2010-07-21
3,316 kg
49 cm